Lite av varje

Har äntligen tagit mig tid att börja läsa några av alla de böcker som blivit liggande. Just nu läser jag ”€n perfekt $torm” av Johan Norberg. Efter att ha läst drygt halva boken fascineras jag över hur instabila de finansiella marknaderna verkar vara. Känns som de är uppbyggda för att vara instabila och nästan kaotiska system. I efterhand och troligen redan innan för de som jobbar med det framstår det som att vissa typer av värdepapper bara kunde leda till katastrof. Frågan är hur man ska kunna undvika det i framtiden? Regleringar känns som fel väg efter att ha läst vad de lett till utan det intressanta verkar vara bättre marknadsmässig styrning. Mer öppen handel med nya typer av värdepapper så att man snabbare kan få signaler om att något är fel. Norberg visar med bra exempel att det oftast finns någon som ser ett korthus på väg att falla och då börjar spekulera vilket kan få stopp på felaktigheterna när fler då inser problemet. Kort och gott en intressant bok och ska ny sluta skriva detta inlägg och istället läsa klart boken.

Har inte hunnit blogga på ett tag men har semester i dag och innan jag tar tag i allt som ska göras tänkte jag bara tipsa om den bästa repliken på Mona Sahlin och Thomas Östros debattartikel i DN jag sett. Det är Hanna Wagenius som på ett väldigt enkelt och tydligt sett klargör en del fel i inlägget. Ett av de bästa styckena är

Annars reagerar jag mest på den omvända terminologi som används när man pratar skatt. ”Ofinansierade skattesänkningar” heter det. Newsflash: Skatterna ÄR finansieringen. Det man inte har råd med är utgifterna. Sahlin och Östros låter som två Lyxfällandeltagare utan koll på vad som kommer in och vad som går ut.

Läs även andra bloggares åsikter om politik, ekonomi, socialdemokraterna.

Har tidigare skrivit om de problem Irland står inför. Läste tidigare i veckan om att även England har liknande problem. Skrämmande att läsa hur det ser ut i flera länder men samtidigt innebär inte det att vi ska sluta konsumera för det leder bara till att nedgången blir värre. Se det istället som en möjlighet att resa till England och njuta av ett sjunkande pund!

Läs även andra bloggares åsikter om finansoro, England, pund, ekonomi.

Såg i går att Magnus listar fem skäl till att avskaffa LAS (de fyra första från Stefan Tornberg) och i dag följer Hanna Wagenius upp med lite mer tankar kring LAS och personlig buffert. Håller med Hanna om vikten av att ha en personlig budget. Även om det inte är möjligt för alla att skaffa en buffert så kan de flesta göra det. Den behöver inte vara stor men en liten buffert för att klara akuta problem utan att låna tror jag de flesta kan spara ihop. I alla fall en buffert så man slipper ta sms-lån. Sedan innebär det självklart att man inte kan göra allt man gör när man inte sparar.

Läs även andra bloggares åsikter om LAS, buffert, ekonomi, ansvar.

Läser en intressant artikel på newsmill om skuggbanksystemet. Intressantare än inlägget är de länkar till andra artiklar som finns i slutet, framför allt de som gäller credit-default swaps skrivna av Washington Post i serien ”The Crash: What Went Wrong?”:

• The Beautiful Machine
• A Crack in The System
• Downgrades And Downfall

Ekonomistas skriver upplyftande om hög nivå på nationalekonomisk forskning i USA.

Läs även andra bloggares åsikter om ekonomi, finanskris, AIG, credit-default swap.

Via Hax hittar jag en intressant artikel i Affärsvärlden om det ekonomiska läget för Saudi-Arabien. Ifall oljepriset fortsätter ligga på en låg nivå så kan de tvingas sälja amerikanska statspapper vilket inte skulle vara bra för den internationella ekonomin just nu.

Läs även andra bloggares åsikter om olja, Saudi-Arabien, ekonomi.

Via Henrik Alexandersson hittar jag denna korta artikel hos SR som tar upp att det nu är recession i flera euroländer. Di.se skriver lite utförligare om rapporten.

En fråga jag ställt mig är hur mycket privatpersoners ändrade beteenden påverkar ekonomin? Ett litet överslag:

4 154 700 [1] människor sparar i snitt 400 kronor i månaden eller 100 kronor i veckan [2] = 1 661 880 000
Per år blir det 1 661 880 000 * 12 = 19 942 560 000 kronor.
Om vi räknar med att butiker och tjänsteleverantörer i snitt måste omsätta 1 000 000 kronor per anställd så motsvarar detta 19 943 jobb. [3]
19 943 personer som i snitt får ut 80% av maxtaket i a-kassan innebär ungefär 14 960*0.8*0.8*19 943=190 942 259 i månaden eller 2 291 307 110 om året. [4]
Försäkringen blir alltså 190 942 259 / (4 154 700 - 19 943) = 46.20 kronor dyrare per kvarvarande medlem i månaden. [5]
Missade momsintäkter för staten: 0.2 * 19 942 560 000 = 3 988 512 000 kronor per år. [6]


Till detta kommer minskade skatteinkomster för stat, kommun och landsting. Eftersom jag inte är någon ekonom så slutar jag räkna där och om någon har lite bättre koll så är ni välkomna att lämna en kommentar. Slutsatsen är att spar inte pengar utan fortsätta handla som vanligt! Sedan kanske det inte ska vara 400 kronor i månaden i snitt utan en annan summa men det är enkelt att skala upp och ner.

[1] SCB
[2] En del sparar inget, någon hoppar över att köpa en tv, bil, jacuzzi eller annat lite dyrare
[3] En miljon är en ren gissning, i vissa branscher är det för högt i andra för lågt
[4] A-kassa
[5] Räknat på att alla som arbetar har försäkring och delar på kostnaden
[6] Alla pengarna går till momsbelagda tjänster eller varor i Sverige, där momssatsen är 25%

Läs även andra bloggares åsikter om ekonomi, pengar, recession, kalkyl.

Timbro har en ny skrift ute om SBAB där man upp den roll SBAB haft på den svenska marknaden. Lägre räntor och avskaffandet av krav på handpenning har pressat upp priserna på marknaden vilket gjort att det inte behöver ha blivit billigare eller säkrare för låntagaren, även om jag här saknar en beräkning av hur mycket priserna pressats uppåt. Du hittar rapporten hos Timbro.

Läs även andra bloggares åsikter om ekonomi, finansoro, stat, Timbro.